Visst fungerar vi alla lite på olika vis…

 

Det är ju bara att inse. Vi är alla olika. Mycket möjligt att kanske enäggstvillingar är lika varandra, i alla fall till utseende men kanske inte personligheter.  Inte vet jag, jag är ingen psykolog men jag älskar psykologi och att gräva på djupet på hur människor fungerar, varför de är som de är, och hur de reagerar och känner i olika situationer som uppstår.

Nuförtiden så finns ju det så himla mycket på nätet och vi människor, jag i alla fall, vill gärna förstå varför jag är som jag är. Det rent genetiska kan jag inte så mycket om mer än XX och XY, och det man lärde sig i skolan att räkna % chans för bruna ögon, eller blåa ögon.

Men i alla fall så i dagens samhälle sätter vi gärna bokstäver varför någon beter sig konstigt och mer än gärna ibland upplever jag att man slänger sig med dessa förklaringar som ADHD, damp eller annat just för att förklara och få en acceptans. Absolut, är detta något bra att det har lyfts upp men samtidigt så behövs det ju utredas. Ett tag så trodde en psykoterapeut om mig att jag hade ADHD eller ADD, för att jag var nervös och pillade på min väska under besöket, medan jag typ alltid pillar oavsett på mina fingrar eller på läppen, på fötter. Jag kommer ifrån en familj där alla pillar på något sätt, på naglar, ruvor, ögonbryn. Och detta går långt tillbaka förbi mina mor-och föräldrar. Men det visade sig senare att jag inte hade något utan det var min stress som var så hög i kroppen, jag hade utmattningsdepression. Det är också en fråga man kan fråga, varför får vissa det och andra inte? Är det för att de bryr sig mer, eller för att de inte kan släppa vissa saker och gå vidare? Vad är det som gör att vissa lättare drabbas av det än andra?

Idag som jag skrev tidigare finns det mycket, med betoning på MYCKET, på nätet och vet man inte något så googlar man. Det är min favoritplats på nätet, google. Vad gjorde jag innan det? Har man något symptom så googlar man. Fast det är ju farligt med tanke på att om man själv inte är läkare kan man ha alla möjliga sorters sjukdomar. Det är nog man inte är läkare 😉 Jag har enligt mig själv haft nog minst 5-10 olika sjukdomar som jag inte haft, när symptomen sedan försvann. Men vi är så snabba att direkt ta fram det idag istället för att gå till en läkare som kan utreda det bättre. Herregud vad folk är sjuka om de utreder sig själva?!

Även så kanske det är med olika personlighetstester, som med bokstavskombinationer. Jag älskar ju att göra personlighetstester för att sen kunna läsa om hur jag ”är” (inte rakt igenom med allt). Briggs-Meyers test är ett populärt test med 16-olika personligheter som man kan ”bli”, eller hmm…bli och bli man är ju men någonstans hamnar man där. Ibland så hamnar man i lite olika såna personligheter beroende på när man gör testet medan jag varenda gång blir INFJ. Och läser jag då vidare så stämmer ju väldigt mycket in på mig. Jag kan ärligt talat sig detta är skönt för när jag väl såg detta eller läste det så var det som att jaha, det är därför jag är som jag är med allt vad det innebär. Som att jag är perfektionist, jag är introvert men samtidigt älskar jag människor och att finnas där, lyssna och lära känna dem på djupet. Men uppmärksamheten vill jag inte ha, inte stå i centrum nej fy bubblan för det. Även faktorn att jag älskar mig lära mig nya saker. Jag får panik om jag ”står still” i livet. Det betyder inte att det måste hända något hela tiden, för vila är med viktigt så man inte faller tillbaka i utmattningen men det behöver finnas tid och möjlighet till att lära sig nya saker. Va livet skulle bli tråkigt annars! Håller ni inte med?

Jag såg ett klipp som kom upp på min facebook sida, kopplat till infj-personligheten (ja det finns såna grupper med, alltså vad det finns för himla mycket sånt nu), från ted-talk där en tjej/kvinna berättade om personlighetsdraget multipotentialite. Har ni hört talas om det? Tror att kanske några av er känner igen sig när man hör innebörden av det. Enligt mig själv då i alla fall, som jag tolkade begreppet så är man intresserad av väldigt många saker OCH man vill hela tiden lära sig nya saker. MEN då dyker nästa problem upp. Kanske inte är ett problem om man har hittat balansen i livet. Hur som helst, vad är det då man vill göra med livet? Somliga av er har säkert känt att detta är det jag vill göra i livet. Men som för mig så vill jag lära mig nytt, hela tiden. När jag provat något och kan det så går jag vidare. Ett dilemma är dock det där perfektionistiska i mig för jag blir aldrig nöjd, jag blir aldrig tillräckligt bra. Men det har lite med detta också att göra, för jag har kanske 10 grejer igång samtidigt som jag vill. Jag arbetar heltid som förskollärare, riktigt roligt jobb, men samtidigt så nu satsar jag på författare (går utbildning på distans), jag vill lära mig mer med makeup, naglar, hår (velat gå såna utbildningar hur länge som helst), jag vill bli medium, bli bättre på sång och gitarr, gärna ännu fler instrument, baka, laga mat (bra mat som även är bra för miljön). Ja, och sen även såklart med träning som för tillfället är poledance som jag vill bli riktigt bra på. Varvar detta med yoga för det är sån skön vill säg träning men för mig är yoga mer än träning. Det är något lugnande för kroppen, en meditation, återkoppling och en stund att bara vara. Efteråt är kropp och knopp så lugn och fylld med ro så man känner att alla kommer bli bra…

Men vågar inte lita på mig själv i alla dessa situationer som jag skulle vilja för perfektionisten säger jag är aldrig bra nog. Tur jag har en sambo som säger att jag klarar allt jag sätter mig för!

Hur har ni det? Har ni gjort något personlighetstest? Det finns som sagt hur många som helst. Personlighetsdraget HSP finns ju med, det kanske ni har hört talas om? Handen upp till de som känner igen sig. Det var min mamma som hade introducerade mig för det, där jag kände wow det är ju så jag. Kan nog säga att det var starten för att sedan söka vidare om olika personlighetsdrag som finns därute. Fy va härligt att det finns så många! Att vi alla är olika. Världen hade varit bra tråkig om alla hade varit likadana. Sen kan det ju diskuteras om vissa personligheter som kanske inte är så trevliga, min tanke typ narcissister, men som de nog hade behövt hjälp för att hantera det. Jag är naiv, jag vill tro gott om alla människor. Även de som bemött mig illa i livet, vilket kanske är en nackdel. Men jag kan ju tycka synd om getingen som stack mig häromdagen för den var rädd när den fastnade i min strumpa. Att jag hade ont så jag svor..flera gånger om… det brydde inte jag mig om. Det var ju getingen som var rädd, inte jag.

Så, så var detta inlägg slut för denna gång! Jag hoppas ni fortsätter läsa, hänga med mig och allt som händer… och att någon kan känna igen sig 😊

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s