Varför är vi så dömande, mot oss själva och mot andra?

Hejsan på dig!

Nu har sommaren lämnat oss och vi välkomnar hösten. En tid då naturen lugnar ner sig, och vi kan också behöva påminna oss om att ta det lugnt, och förändring kan vara vackert. När löven ändrar färg på träden, alla de vackra färgerna och nyanserna som kommer fram. Har du stannat upp någon gång för att verkligen se alla skiftningar i träden? Det är verkligen vackert. Och den där känslan när höstluften slår emot en, med alla de härliga dofterna som får liv från jorden.

Under sommaren har jag uppmärksammat en hel del tankevanor (som jag kallar det) och som jag tror att du också kanske har, eller kan om du lyssnar noga inåt hos dig själv, men klart även kan uppmärksamma hos andra. Det är när vi ofta har läst eller hört något som vi kanske sen uppmärksammar det, och det helt plötsligt finner sig hos en. I alla fall det jag har märkt är att vi ofta är dömande, både mot oss själva och mot andra. För min egen del hade jag till exempel en hel del planer på vad jag skulle hitta på i sommar under min semester, bloggat mer, skrivit på min bok, läst böcker, lite utflykter m.m. och ja det har det blivit det också men istället för att fokusera på det jag faktiskt gjorde så kommer den där irriterande gnagande känslan på vad jag INTE har gjort. Känner du igen dig? Eller när en situation inträffar, t.ex. man glömmer en sak som man också skulle gjort, eller man gör ett misstag så klandrar man sig själv, eller bara i en diskussion med sin respektive om vad man vill göra när man är ledig (olika förväntningar som jag skrivit om tidigare) vilket vi har haft lite grann 😉 så kan man ju börja tänka tankar som är jag egoistiskt för att jag vill detta? är det mig det är fel på? jag borde göra som den andre vill. Det där dåliga samvetet kommer och knackar på dörren, och ofta släpper vi in den där figuren. Vi sätter ofta ribban högt hos oss själva, högre än vad vi gör för andra.                                                                                                                                                              Och sen, inte nog med det, så kommer det kanske ännu fler roliga tankar, beroende på situation, så i vissa fall kan vi försvara oss själva för varför vi vill det, eller varför situationen blev som den blev. Och vad gör vi då? Jo vi ofta skuldbelägger och dömer den andre, eller andra i situationen. Han eller hon förstår inte mig, den sa si eller så vilket gjorde att jag reagerade så. Ibland agerar vi också experter på hur det ska vara, och hur det borde fungera här i världen, fast vi har ingen aning om hur andra faktiskt har det hemma, eller hur de fungerar, hur de mår. Vi kan ju inte leva deras liv. Vad gör det med ditt egna välmående om du irriterar över andras val eller agerande i livet?

Men varför gör vi då detta?                                                                                                                           Jo, vår hjärna är ju så himla rolig. Den letar efter problem. Om den inte ser ett problem så skapar den ofta problem. Ibland sägs det ju att man gör en höna av en fjäder och det är lite den grejen som hjärnan gör. För länge, länge, LÄNGEsen när vi var grottmänniskor så behövde vår hjärna agera livvakt för att säkra vår överlevnad. Var fanns det mat, var fanns farorna, hur ska man ta sig till maten och hem igen utan att själv bli uppäten av sabeltandade tigrar, eller plocka giftiga bär? Jo hjärnan luskade då ut var allting av de olika sakerna var och hur vi skulle agera för att undvika farorna. Vet du vad det roliga med detta är? Att hjärnans funktion idag har inte utvecklats sen den tiden, vilket som du då kanske förstår gör att hoppsan vi har inte de farorna som vi hade på den tiden, nej då får vi ju leta efter dem istället. Alltså skapar vi ibland problem som inte finns. För vår hjärna vill att det ska finnas.

Vad kan vi då göra åt detta?                                                                                                                        Jo vi kan uppmärksamma våra tankemönster som vi har. Som för min del där typ nästan hela semestern gick åt till köksrenovering (fortfarande inte klart) och min stackars sambo fått utstå lite frustrationer/besvikelse över allt det andra som jag vill som inte blev gjort. Nu var det ju så att jag läste 3 böcker, och gjorde klart författarutbildningen som jag nu också fått kursintyg på, skrev lite på min bok, och gjorde några utflykter, om jag väljer att fokusera på vad jag faktiskt gjorde, kan du då se hur det påverkar mina tankar och känslor? Dåliga samvetet, stressen, frustrationen, besvikelsen dömandet mot mig själv blir ju mindre, om inte helt borta. Klart att det ibland kommer tillbaka. Men då har jag ett knep som jag brukar säga till min hjärna som jag lärde mig från Harv Eker (tro inte på dina tankar): Tack för att du uppmärksammade mig på detta, men nu väljer jag att tänka så här. Hjärnan(undermedvetna) ville ju bara vara snäll och berätta för mig att jag hade ju velat göra mer, den ville bara uppmärksamma mig på vad jag ville (även om jag ville köket med klart, men tiden rann ifrån).

Alla känslor som vi känner är en reflektion av de tankar som vi har. Somliga klarar vissa situationer utan problem och trivs med lite kluriga situationer, medan andra fasar för dem. För att vi tänker olika.

Man kan säga på ett sätt att precis som med hjärnan, dess funktion, är typ precis likadant hos alla människor, och så även med tankar och känslor. Det är två sidor av ett och samma mynt. Tankar väcker känslor, och känslor väcker tankar. Vet vi inte vad vi tänker om en situation så är det lättast att gå på känslan. Sen betyder det inte alltid att den har rätt, utan det gäller att försöka förstå vad den vill förmedla. Känslan som kommer vill ju förmedla något. Precis som att tanken som kommer väcker olustkänsla så kan ju en olustig/dålig känsla vilja förmedla något. Det kan komma av rädsla (som sagt hjärnan är vår livvakt, den vill inte ha förändring), av att något går emot våra värderingar som vi har med oss (är också ifrån rädsla för det vi inte vet något om). Ja det finns många och jag kan inte skriva om alla här för då tröttnar antagligen du. Kan tillägga att vårt undermedvetna är ca 95% och vårt medvetna, det som du vet är 5%, vilket gör att du kanske förstår det är inte alltid lätt att veta varför vi reagerar/tänker/känner som vi gör.

Jag tänker inte försvara mig själv med att säga att jag inte har dömande tankar, om mig själv eller om andra, men jag försöker när de kommer att förstå dem. Vilken känsla är det som kommer? Vad väcker tanken för känsla? Känslan först eller tanken? Vi tänker ca 60000 tankar om dagen, det gör ju det rätt svårt att styra varenda tanke som kommer, men vi kan uppmärksamma vad de vill berätta för oss, vilken känsla. Och sen låta det gå över, utan att du mår dåligt över det eller någon annan.

Idag tänkte jag sluta med lite frågor istället för affirmationer som jag skulle vilja att du funderar på:

  • Varför ska jag döma mig själv? Vad leder det till? Vilka tankar väcker olustiga känslor, stress, obehag? (Alla känslor är tillåtna, är ok, de bara visar vad vi vill/tycker/känner).
  • Vad skulle jag säga till en vän som kom till mig med samma dömande om sig själv?
  • Varför ska jag döma andra? Har jag levt deras liv? Har jag varit i deras skor? Om inte, hur kan jag då döma andra från att leva så som dem vill? Vad leder det till i längden? Vad sänder jag ut för signaler? Vad gör det för världen? Och framförallt, vad gör det för mitt egna välbefinnande? Mår jag bättre av det, eller det tar bort min inre ro kroppen?

 

Jag tror på accepterande av alla, att sprida kärlek och förstående till alla. Att visa respekt för varandra, och att alla ska leva ett liv som de vill, att lyfta andra till deras bästa utifrån deras egna önskningar.

Önskar dig en fortsatt härlig dag! ❤

/Sofie

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s